Ett år!

Idag är det ett år sedan. Det är ettårsdagen. För ett år sedan idag så började jag bloggen Finurligaida. Jag är glad att jag började. Det är så utmanande. Att skriva någonting som finns kvar i framtiden och något som är offentligt så alla kan läsa. Det är svårt. Vad ska jag skriva, vad ska jag ha för inriktning, hur ska jag formulera mig, vilket upplägg ska jag ha? Vem är min läsare? Det är nog den svåraste frågan att svara på innan man har börjat.

Jag ville starta bloggen för att jag skulle hålla igång skrivandet och inte tappa svenskan (eftersom jag visste att jag skulle flytta till USA). Jag ville också få en anledning och en spark i baken till att arbeta med bilder. Ta bilder, komponera och fotografera. Redigera bilder och lära mig mer om bildbehandlingsprogrammens olika funktioner. Sist men inte minst ville jag ha en sysselsättning, en fast punkt i tillvaron oavsett vart livet kom att vända sig.

Vad skulle jag skriva om då, det var lite enklare. Allt och ingenting, lite av varje, ja jag är intresserad av det mesta så ämnen skulle jag nog komma på. Nyckeln är att skriva om det som intresserar mig, sedan i förlängningen kan det intressera andra också. Olika människor kan hitta intresse i olika saker jag skriver. Dessutom bidrar bloggen till att alla nära och kära kan hålla sig uppdaterade med vad jag gör på andra sidan Atlanten. Lite som en resedagbok.

Något jag inte kunde drömma om var alla Ni, kära läsare, som följer mig i ur och skur, lämnar en rad ibland eller bara kollar in och lämnar ett avtryck i statistiken. Det är främst för er jag skriver. Har aldrig varit bra på att kontinuerligt skriva dagbok. Jag tröttnar. Men nu när ni finns, någon som läser vad jag skriver så finns det en mening att hålla igång. Det sporrar mig att fortsätta.

Tack för att ni tar er tid att titta in här!! / Ida