Extrasemesterns början

När andra är här på semester får jag också passa på att ha semester, göra roliga aktiviteter och njuta.

Vi började med att fixa oss semesterfina, en bra tajming eftersom vädret ute var grått och tråkigt. Fick fotbad och benmassage, något som uppskattades väldigt efter den långa resans påfrestning på benen. När vi var klara sken solen.

Tog en promenad via kurvigaste gatan i stan ner till Fishermans Wharf för att känna på vattnet, se sjölejonen och äta av havets läckerheter.

Nästa morgon var vi uppe tidigt och jag bakade en sockerkaka i ottan för att ha med på dagens färd till stranden och havet.

Åkte highway one söderut. Det var strålande solsken och helt klart. Brukar annars vara växlande molnighet så där hade vi tur. Stannade till på några ställen och kom så småningom fram till Santa Cruz.

Solade och badade till ljudet av sjölejonen ute vid piren.

Fikade och fick sällskap av en fikasugen mås.

På hemvägen var det lika klart och underbart att åka längs kusten. När vi kom hem hade vi en middag inbokad, så det bar av till en medelhavsrestaurang. Väldigt gott och mättande.

Ytterliggare en morgon med sol så somriga klänningarna åkte på och det bar av till ett frukostställe ute och lite typisk frukost.

Badare som vi är så fick staden vänta och vi drog till stranden istället.

Baker beach ligger väster om San Francisco och har en vacker vy av Golden Gatebron.

Jag låg i länge, länge :)

Nu är de här!

Tog emot dem med ballonger vid flygplatsen. Det blev lite väntan eftersom jag tänkte fel med tiden hemma och var där en timme för tidigt. Men ändå, bättre att vara för tidig och inte missa dem när de kommer ut genom all säkerhetskontroll. Solen strålade och visade upp San Francisco från den bästa sidan när vi körde in i staden.

De beundrade utsikten från balkongen, installerade sig och jag bjöd dem på kaffe, vilket var välbehövt efter den långa resan. Vi väntade in mannen och gick ut för att äta middag.

Jag hade en plan på att vika en elefant, men handdukarna passade inte riktigt till det så jag gjorde en säng istället :)

Idag ska vi ut och fixa alla naglar så de är fina hela semestern och sedan ska vi ut och traska i staden för att få lite känsla för vad den har att erbjuda.

Brev nu och då

Två månader kvar till julafton och fyra månader sedan jag flyttade hit. Känner mig riktigt som hemma i staden. Klart jag kan sakna Sverige, men då är det främst personer, även om både platser och dofter spelar roll. Tur då att Skype finns och möjligheten att åka och hälsa på varandra. Men något som funnits ännu längre är möjligheten att skicka brev.

Igår kom ett brev på posten. Alltid kul att få handskrivna brev från farmor skickade till sig.

Brevet innehöll ett annat brev som redan rest en gång över Atlanten. Det skickades från USA till Sverige 1944 och blev öppnat för censur eftersom det var krigsår då.

Brevet var en bit släkthistoria, tidigare generationer från hemsocknen som utvandrat och avspeglade vad svårt det var att höras av mellan länderna vid den tiden. Bara postgången tog flera månader. Känns ärofullt att få hålla och läsa ett sådant brev. Det är min bakgrund, mina släktingar. Det berättades också att många från hemsocknen som emigrerat hit hade blivit skickade just till San Francisco för att hjälpa till att bygga upp staden efter den stora jordbävningen här 1906.

Ättlingar hemifrån, mina släktingar och eventuella bryllingar kanske fortfarande bor i staden!

I brevet skickade farmor också med ett vykort som användes som en grattishälsning på namnsdagen och skickades till Sverige redan 1905. Vykortet är ett svartvitt fotografi som färglagts för hand och tryckts upp i Tyskland.

Nog för att brev är väldigt kul att få, men bäst av allt är ändå att få träffas i verkligheten!

Och idag kommer mamma och storasyster hit!!

Den som väntar på nåt gott!

I morgon kommer mamma o storasyster på besök och sedan har vi två veckor tillsammans! Ska bli så roligt. Har en del spännande saker inplanerat och sedan ska vi förhoppningsvis bada lite i havet också. Men de kommer ju inte förrän i morgon så ikväll ska jag på köttbulleafton hos ett par vänner. Svenska hemmagjorda köttbullar bjuds det på!

En ljuvlig kompromiss

Igår köpte jag en bukett blommor för att få lite färg o doft inne. En del löv ligger på marken, temperaturen var på 28´C i skuggan och jag traskade runt i staden i en ärmlös klänning.

Här i San Francisco med omnejd är det inte alls vanligt med fönsterbrädor, varken i hus eller i lägenheter. Ärligt talat så har jag faktiskt inte sett en enda fönsterbräda sen jag flyttade hit. Avsaknaden av fönsterbrädor gör att det sällan finns någon naturlig plats att ställa blomkrukor på. Istället tänkte jag att en bukett skulle få komma in i vårt hem för att ge oss lite grönska och färg, men framför allt lite blomdoft.

Och den doftar ljuvligt!

Onsdagens heldagsutflykt

Igår körde jag ner till Cupertino för att hälsa på en vän som bor där. Trodde morgontrafiken hade lättat när jag började åka, men nej då. Det var fortfarande långa bilköer på motorvägen som körde framåt stötvis och ibland stod still. Tur att jag inte hade bråttom utan kunde gott sitta där i köerna och snigla mig framåt. När det väl släppte var det bara några minuter kvar innan jag skulle svänga av, typiskt!

Väl framme! Så här fin trädgård har de på framsidan. Känns väldigt exotiskt med en stor palm mitt i trädgården!

Det är rätt vanligt att se växter växa i rabatter här som vi räknar till krukväxter hemma i Sverige. På baksidan har de bland annat fuxia, hortensia och pelargon i rabatten och på framsidan en hibiskus.

Det finns även ett clementinträd i trädgården, men clementinerna var inte mogna.

Däremot var grannen citroner mogna och låg som fallna äpplen runt trädet.

Det finns kolibri här. Såg en kolibri som i exakt rätt vinkel (framifrån) hade neonrosa huvud och grön kropp, annars såg den bara mörk ut. Jag var inte beredd med kameran så jag har tyvärr ingen bild på den fina skapelsen.

Lunchade med en skaldjurstallrik. Lite lagom svalt och lätt denna varma dag.

Eftermiddagsfikade med hemmagjorda cupcakes med apelsinsmak. Mumma!

Fick erbjudande att åka på Disney on Ice gratis. Så det tackade vi ja till och packade in oss i bilen för att fara till Oakland och till Oracle arena där showen skulle vara.

Vi hade plats i en privat suit och Mimmi och Musse var värdparet för kvällen.

Det var full fart redan från början. Har inte varit på Disney on Ice förut och blev mäkta imponerade av alla rörelser de kunde göra trots skridskor och is. De kunde promenera och springa så det såg ut som vanligt.

Sen var det en koreografi av bästa sort. Att med små medel visa vad som händer och få till en handling med rådande förutsättningar.

De flesta av all kända Disneyfigurer var med någon gång under showen och på slutet kom alla in och tackade för applåderna.

Här är det inte tio i två som gäller

Sitter och läser körkortsboken. Det är en del som skiljer karliforniska regler och rekommendationer från svenska. De ska ju möta behov och förutsättningar i varsitt land så det är inte så konstigt. Det mesta är likt i alla fall och bygger på sunt förnuft.

Men det finns en del skillnader. I Sverige fick jag lära mig att rattgreppet tio i två var det bästa, medan man här rekommenderar kvart i tre eller ännu hellre tjugo i fyra. Detta för att minimera hand och underarmsskador, men främst för att modernare bilars styrservo är så pass känslig att det räcker med en liten handrörelse för att bilen ska svänga. (Nu låter det som att vi bara har gamla bilar utan styrservo i Sverige, men det är ju inte alls sant.) Nu vet jag ju inte om rekommendation om rattgreppet har ändrats i Sverige, det var ju trots allt tio år sedan jag tog körkort.

Det finns några andra skillnader:
Man för köra mot rött om man ska svänga höger. Under förutsättning att det är fritt och om ingen förbudsskylt mot detta finns (t.ex. röd högerpil). Man får av samma princip köra mot rött då man ska göra en vänstersväng då de båda korsande vägarna är enkelriktade.

Alla bilar (oavsett färdriktning) i närheten av en rödblinkande gul skolbuss måste stanna. Annars riskerar man höga böter och indraget körkort i ett år, för att inte tala om att man kan råka köra på ett skolbarn!

Det finns ofantligt många korsningar med STOP. I samhällen, på glesa landsbygden och i stora städer är i princip varje korsning en korsning med ett STOP. Och man ska definitivt stanna helt innan man kör vidare, även om man inte ser skymten av en kotte! Såvida det inte är en bevakad korsning med ljus, då får ljuset säga sitt. Stannar man inte helt innan man kör vidare riskerar man böter och prick i registret. Sedan är det lite "först till korsningen får först köra" om det är STOP för alla, men det finns lite bi-regler som är värt att kolla upp.

Det känns bra att färska upp teorikunskaperna så här efter tio år och det är en fördel att reglerna inte skiljer sig så mycket. Det finns lite annat utseende på skyltar m.m. och mycket står skrivet på körbanan, men det följer oftast en logik. Så har man knäckt logiken och kommer ihåg den så ska det nog inte vara så svårt. Det tråkiga är bokens layout. Det är svart maskinskrift på grått tidningspapper, spaltmeter efter spaltmeter med endast ett fåtal illustrationer. Den övervägande mängden bilder utgörs av helsidor med reklam :(  Vilket i och för sig var väntat eftersom den är gratis och finns att ladda ner som pdf på dmv.ca.org

Trafiken är väldigt lugn här i San Francisco med omnejd och det är bara att följa strömmen. Kör man fel så är det bara att hitta nåt säkert ställe att stanna på så att man kan hitta vart man är och vart man ska på en karta. Människorna här är i allmänhet väldigt hjälpsamma, så det är bara att fråga om du inte vet. Navigationssystem är bra att ha i bilen, men det tajmar inte alltid så kolla skyltar och byt fil i tid. På de breda sexfiliga motorvägarna kan det ibland vara två avfarter i samma avfart eller straxt efter varandra eller så kan det vara en åt höger och en åt vänster, medan mittenfilerna fortsätter framåt. Det kan också vara så att motorvägen delar sig så tre filer går åt ena hållet och tre åt andra. Men det löser sig. Kör säkert, ha överblick, kör i samma hastighet som majoriteten av trafikanterna, ha tillräckligt med bensin i tanken och få inte panik om något går fel är mina råd om du ska ut på de karliforniska vägarna. Ska du köra bil i San Francisco så tänk på att det är väldigt många gator som är enkelriktade.

Det är något visst med att köra bil i ett land där bilen är en sådan central del av livet och att ta sig fram. Mycket är anpassat och byggt efter att man ska kunna köra bil länge och bekvämt. Det enda undantaget för bekvämlighet jag kan komma på är att en del motorvägar består av långa sträckor med betong och inte asfalt och känns rätt hackigt i alla skarvar. Det finns en praktisk förklaring till användandet av betongplattor och det är att eftersom det är konstant rörelse i marken här (jordbävningsrisk) så går tungt trafikerade asfaltvägar sönder i större utsträckning än betongvägar. Men förutom det, njut av upplevelsen att köra på vägar anpassade just för att ta sig fram bekvämt med bil!

Utflykter med bil

Lördag morgon och vi var uppe tidigt för att komma iväg snabbt. Vi skulle ut och åka bil hela dagen för att lära känna bilen bättre och dessutom passa på att göra lite utflykter. Vi åkte till Half Moon Bay och deras årliga pumpafestival.

Solen sken så vi körde med öppet soltak.

Gick runt och kolla på den lilla stadens knallemarknad, reklamstånd och halloweenutsmyckningar. Även besökare var utsmyckade. Det var VÄLDIGT mycket folk överallt. Vi var ute i god tid på förmiddagen men fick trängas och det blev svårt att ta sig fram när folkmängden bara tilltog.

Det var flera musikuppträdanden och parad.

Vi prövade bland annat kaffe med pumpasmak, men pumpasmaken är inget för oss. Istället prövade vi ett redigt köttaben som vi sett många gå runt och gnaga på. Kändes lite knepigt att para äta kött och då gnaga på ett stort ben. Men men, man tar seden dit man kommer och det har inte undgått oss att kött är en central del i USA.

Ville i alla fall införskaffa en pumpa till balkongen så vi stannade till vid en åkerförsäljning i näreten.

Alla möjliga sorter fanns.

Det var svårt att välja från det stora utbudet, men samtidigt så fick man bra överblick.

Här bär jag mitt nyförvärv :)

Solen strålar var varma denna dag så vi passade på att åka till en strand vi har åkt förbi några gånger utan att förut ha testat den.

Inbjudande hav!

På med shortsen och linne. Här ska benen i alla fall doppas så mycket det går i de lockande vågorna. Jag grämde mig över att jag inte tagit med badkläderna. Jag menar alla har väl badkläder redo i mitten av oktober! (Jag får sluta fastna i tänkandet av att årstider och månader här har väder som Sverige.)

Här låg vi på en strand med picnicfilt och fika och vi var heller inte ensamma. En handfull andra sällskap hade också tagit tillfället i akt att njuta av solen, picnica, surfa, bada i vågor eller annat trevligt som kom för dem här nere på stranden.

Det känns som en oas så långt borta men är bara en knapp timmes bilväg bort.

Höst med innepyssel

Ute luktar det höst och inne håller jag på och pysslar i bästa höstanda. Timmarna försvinner fort när jag går in i pysselmode. Swush så hade nästan sex timmar gått och inte hade jag ätit lunch heller. Snabbt i med en sen lunch och sedan iväg för att möta upp mannen på bestämd tid. Ute hade det varit dimma hela dagen men under tiden jag var ute så tilltog vattenmängden i dropparna tills luften inte kunde bära mer och lite lätt regn började falla. Det är det första regnet jag upplever i SF och det är inte dåligt med tanke på att jag nu varit här i dryga tre månader. Jackan blev lite fuktig och jag saknade mitt underbara paraply så mycket att jag lovade mig själv att ta med det nästan gång himlen ser likadan ut.

Åter till pysslandet. Det är så skönt att ha tiden och göra allt det där småpyssladet jag skjutit på så länge. Lagat lite här och där, tvättat än det ena än det andra och pysslat lite nya saker. Idag blev jag klar med en bok som jag frankerat och postat och här är lite bilder från processen.

Idén var en födelsedagspresent till en blivande ettåring. Jag tänkte mig en enkel bok. Lite text, lite handling och tydliga bilder. Började med en planering över sidorna. Hade några scrapbook-papper med barnmotiv som jag började klippa ut figurer ur i önskad mängd.

När allt förarbete var klart var det dags att sätta igång och pyssla ihop boken. Använde mig av acid-free lim för att fästa motiven och en acid-free penna till att skriva texten. Jag behövde inte fästa motiven så vansinnigt mycket eftersom jag sedan skulle plasta in den för bästa hållbarhet för ett barn.

Berättelsen är skriver på baksidan av motivet innan och kommer synas på vänster sida när boken är färdig.

Laminatorn åkte fram och jag körde igenom varje bokblad några gånger så plasten skulle fästa ordentligt. Sedan putsade jag till hörnen med en vågig sax så hörnen blev rundade och inne vassa.

Därefter gjorde jag hål för ryggfästena med en håltång och fäste ihop boken med scrapbooking-nyckelringar.

Jag beundrade mitt verk på sex bokblad innan det var dags att stoppa boken i ett kuvert och skicka den med posten.

Boken är väldigt stryktålig och jag hoppas den kommer användas flitigt.